Förra året kom cirka 40 flyktingar till Kungsör på egen hand. Samtidigt blev nästan ingen anvisad plats på orten enligt det avtal som finns. I dag måste politikerna ändå ta ställning till att utöka avtalet.
Kungsörs kommun har ett avtal om att ta emot tio flyktingar om året som blir anvisade plats just där. Nu finns ett förslag om att utöka de 10 platserna till 20. Bakgrunden är att Migrationsverket väntar fler flyktingar från framför allt konflikten i Syrien, samtidigt som många kommuner har varit ovilliga att teckna avtal om utökat flyktingmottagande. Bostadsbrist och missnöje med ersättningen från staten har bland annat legat bakom.
Kungsör tillhör de kommuner som på papperet minskat sitt flyktingmottagande de senaste åren, för att koncentrera sig på att ta hand om det större antal som togs emot tidigare.
– Det spelar ingen roll, nu måste vi gilla läget. Det är ett jättestort tryck på oss som nation och oss som kommun, säger kommunalrådet Per Strengbom, S.
Samtidigt är det svårt att veta om ett nytt avtal förändrar något i praktiken. Det är numera Arbetsförmedlingen som har uppdraget att slussa flyktingar till kommunerna. Förra året slussades bara en eller två personer till de tio kommunplatserna i Kungsör.
– De har inte lyckats få ut 10 personer och nu vill man höja avtalet till 20. Det är en lek med siffror, tycker Per Strengbom.
Samtidigt sökte sig cirka 40 flyktingar med uppehållstillstånd till Kungsör på egen hand, enligt Karin Westin som ansvarar för kommunens flyktingmottagning. En del har redan bott i Kungsör i väntan på uppehållstillstånd, i någon av de lägenheter Migrationsverket hyr. Andra har sökt sig till Kungsör från någon annan ort. 40 personer är betydligt fler än de 5 som enligt avtalet ska komma till Kungsör på egen hand.
– I teorin är det ett avtal, i praktiken är det öppet, säger Per Strengbom och menar att det gör det omöjligt att veta hur stor flyktingmottagning det egentligen blir.
– Till syvende och sist blir det en fråga om tillgången på bostäder. Det är det som är problemet i större städer där det inte finns lediga bostäder.
Staten betalar ut ersättning till kommunen under två år.
– Det funkar bra, men det finns ett inbyggt problem. Det handlar om enskilda individers förutsättningar. En del som kommer hit är akademiker medan andra är analfabeter. Det innebär att resan till egen försörjning är väldigt lång för en del, säger Per Strengbom.