Statsministern är kallad till KU-möte för att höras och frågan är hur han tacklar de senaste veckornas kritik mot Vattenfalls satsningar utomlands som har haft affärsmässiga förtecken. Företaget bryter även mot sin egen uppförandekod om hänsyn till människor och miljö vid investeringar.
Kvar efter bolagens hastiga reträtt från den misslyckade satsningen i Liberia förra året finns idag enbart skövlad mark och utblottade bönder som har blivit av med både sin gamla och nya försörjning och står nu helt utan framtidstro. Dessutom gjorde Vattenfall en förlustaffär på 1,3 miljarder kronor i Liberia. Det visar en ny rapport från bland andra Swedwatch, Svenska kyrkan och Naturskyddsföreningen.
”2010 köpte Vattenfall och Swedfund, ett svenskt statligt riskkapitalbolag som främst ska främja investeringar i tillväxtländer, 30 procent av aktierna i biobränslebolaget Buchanan Renewables. Tanken var att köpa upp gamla gummiträd runt staden Buchanan i sydöstra Liberia och omvandla dem till träflis. Biomassan skulle bland annat blandas i Vattenfalls kolkraftverk för att successivt ersätta kol och bidra till att minska utsläppen av koldioxid.
Men i maj förra året beslöt Vattenfall och Swedfund att dra sig ur investeringen av krasst ekonomiska skäl och lämna landet. Efter försäljningen rapporterade Vattenfall nedskrivningar på drygt 1,3 miljarder kronor. Swedfund köptes ut av Vattenfall och förlorade inget på affären.
/…/Vår granskning avslöjar en klar försämring för människorna sedan de svenska bolagen på kort varsel lämnat Liberia. Strax efter att Vattenfall lämnade projektet sades kontrakten med de liberiska skogsbönderna upp vilket i ett slag förändrade deras tillvaro. Utan biobränsleföretagets hjälp att sköta plantagerna klarar inte bönderna att underhålla de växande gummiträden. I stället tvingas de låta marken växa igen, träden förstörs och de har förlorat både sin nya och gamla inkomstkälla. De flesta bönder upplever i dag en svårare situation än under tiden före biobränsleprojektet.
De svenska statliga bolagen frånsäger sig ansvaret för de långsiktiga effekterna av verksamheten i Liberia. Vattenfall säger själva att priset på kol kontra biomassa aldrig hamnade på de nivåer som gjorde det gynnsamt att fortsätta investeringen i Liberia, samt att de inte kunde styra över alla skeenden eftersom de inte var huvudägare i Buchanan Renewables.
Enligt Vattenfall diskuterades flera alternativ med Buchanan Renewables före det slutgiltiga beslutet att dra sig ur. Varken Vattenfall eller Swedfund vill dock kommentera innehållet i de diskussionerna närmare, men hänvisar till att de uppfattade att verksamheten i Buchanan Renewables skulle fortsätta.
Enligt sin egen uppförandekod ska Vattenfall ta hänsyn till sin påverkan på människan, miljön och samhället i valet av olika affärsalternativ. Rapporten visar dock klart och tydligt att Vattenfall inte tog rättmätiga hänsyn till människan, miljön och samhället när investeringen i Liberia avbröts.
/…/ Det 100 procent statligt ägda Vattenfall brast i den vederbörliga omsorg som förväntas av ett statligt bolag – nämligen långsiktiga kalkyler utifrån Liberias stora behov av hållbara investeringar.
[...]
Det är inte rimligt att statliga bolag skapar ökad fattigdom till följd bristande ansvarstagande samtidigt som hela biståndet försöker utrota samma fattigdom. Riksdagens antagna politik för global utveckling (PGU) uppkom för att få samhällets politiska och ekonomiska aktörer att dra åt samma håll och bidra till en hållbar global utveckling – inte tvärtom.”
SVANTE AXELSSON
generalsekreterare Naturskyddsföreningen
GUNILLA HALLONSTEN
policychef Svenska Kyrkan
VIVEKA RISBERG
kanslichef Swedwatch