Regeringen vill göra de döda mer miljövänliga. Regeringen ska nu utreda om tungmetaller som blir kvar efter kremering ska kunna återvinnas och säljas. Svenska kyrkan välkomnar initiativet. Frågan är om alla kulturer i Sverige välkomnar ”ingreppet”, eller gäller detta bara döda svenskar?
Varje år blir det kvar 22 ton tungmetaller efter kremerade kroppar. Metallerna kommer exempelvis från höftproteser och metallimpantat, och grävs ned eller hamnar i urnan. Svenska kyrkan har länge förespråkat att metallerna i stället återvinns, och välkomnar regeringens utredning. Kyrkan ser inga etiska problem med förslaget.
Sverige tillhör, tillsammans med Nederländerna och Danmark, det land i Europa där flest människor kremeras. Åttio procent av de avlidna kremerades år 2011, och det har varit vanligare än kistbegravning i ungefär trettio år. I Nederländerna och Danmark återvinns tungmetallerna redan i dag.
Ett av de etiska problem som har diskuterats i Danmark är hur metalldelarna ska hanteras. Exempelvis lagstiftade landet för att de inte får användas i konstverk, utan att metallen ska smältas ned och säljas som råvara. Liknande bestämmelser förespråkar Svenska kyrkan.
En annan etisk fråga är hur man ska agera om de anhöriga inte vill att metallerna säljs vidare, utan själva vill ta del av dem.
– Det händer att anhöriga vill att vi ska rycka ut farfars guldtänder innan han har kremerats, men det säger vi nej till. Vi tycker att det strider mot god etik, säger Lundstedt och menar att det behövs en diskussion kring de här frågorna.
Frågan om var pengarna från metallförsäljningen ska hamna lämnas öppen i den utredning som regeringen har tillsatt. Svenska Kyrkan anser att den skulle kunna utgöra ett extra tillskott utöver begravningsavgiften.
– Om pengarna går tillbaka till oss så bör de gå till begravningsversamheten. Vi anser inte att pengarna ska tillfalla församlingsverksamheten, säger Staffan Lundstedt