Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier (FSI) har gjort en undersökning utifrån 16 olika sakfrågeområden hur läget är mellan SD och Miljöpartiet. Bland sjuttiotalisterna vinner MP med 11–3. Bland åttio- och nittiotalisterna vinner SD med 14–2 över MP.
FSI:s undersökning har granskat allmänhetens partisympatier utifrån 16 olika sakfrågeområden, till exempel arbetslöshet, ekonomi, sjukvård och invandring. Sympatierna för MP är 11–3 bland sjuttiotalisterna, åldersgruppen på väg in i medelåldern. Men de yngre har inget förtroende alls för MP. Bland åttio- och nittiotalisterna vinner SD med 14–2 över MP. Moderaterna och Socialdemokraterna dominerar debatten.
Alla åldersgrupper anser att SD är bättre i integration- och invandrarfrågor och alla åldersgrupper anser att MP är bättre i miljöfrågor. I åldersgruppen 18–32 år har SD trevligt nog större trovärdighet än någon annan i sakfrågan ”lag och ordning”.
Förutom dessa fyra nyss nämnda partier är det bara Folkpartiet som alls nämns av de tillfrågade när det gäller vilket som är bäst på något. Och det är åldersgruppen 63–79 år som tycker att FP är bäst i skolfrågor. Kristdemokraterna, Centerpartiet och Vänstern är om inte utplånade så marginaliserade och betydelselösa i debatten.
I FSI:s undersökning anser åttio- och nittiotalisterna att Sverigedemokraterna är bättre än Miljöpartiet i alla frågor utom miljön och kärnkraften.
Svammelfarbrorn Peter Kadhammar från Aftonbladet skriver:
”Att ett främlingsfientligt, antimuslimskt och rasistiskt parti seglar upp som en stark röst för framtiden, kanske rentav ungdomens röst, tycker nog de flesta av oss är djupt obehagligt, ja, alarmerande. Men bilden är inte så entydig som den först verkar. Främlingsfientligheten har i n t e ökat i samhället, påpekar Joacim Timander, omvärldsanalytiker på FSI. Sverigedemokraterna är dessutom ett enfrågeparti, uppbyggt kring invandringen. Och invandringen hamnar långt, långt ner för de flesta svenskar.”
Så vad är det vi ser, frågar Kadhammar naivt?
”Kanske ungdomens äckel över att de två största partierna blir allt mer lika varandra och att det knappt finns några avvikande röster. Det finns bara en väg framåt och det är den globaliserade kapitalismen”, svarar Kadhammar sig själv ännu mer naivt.
Vi orkar inte ta upp mer floskel och fördummningsstycken från låtsasjournalisten Kadhammar, men den som vill läsa allt finns länken nedan.