Sverige fick stå med skammen när PISA-resultaten visade hur den svenska skolan var i fritt fall. Nu försöker PK-pressen förklara bort de dåliga resultaten med att eleverna inte brydde sig om provet.
DN driver tesen att även elever som presterar bra på nationella prov skulle ha fått dåliga resultat i PISA-proven eftersom de inte skulle ha tagit dem på allvar. Då är det något allvarligt fel på inställningen hos eleverna. Varför skulle man inte alltid vilja göra sitt bästa?
Inga särskilda förberedelser krävdes för PISA-provet, det vara bara att sätta sig ner och börja svara på frågor. Eftersom samma frågor ställdes i alla länder kan man direkt jämföra kunskapsnivåerna på precis samma villkor.
Jesper Palmqvist är en toppelev i Bjursås. I de nationella proven i matematik i årskurs nio fick han mycket höga poängresultat och han fick högsta betyg, MVG. Han har höga betyg i de flesta ämnen, men är särskilt bra i just matematik.
Men i Pisas matematikdel fick han bara rätt på var tredje fråga. Det är ungefär samma resultat som de andra eleverna på hans skola.
De nationella proven är helt galna – de tar mycket energi av oss elever. När vi nu fick ytterligare ett prov som dessutom inte var betygsgrundande fick vi känslan av att det inte var så viktigt. Det var många som inte tog det på allvar – och man blir påverkad av andra, säger Jesper Palmqvist, som nu har hunnit fylla 17 år.
Inför provet ska Jespers lärare ha sagt ”Gör ert bästa, men ni behöver inte ta det så seriöst. Det påverkar inte er”.
DN har intervjuat 113 elever som skrev Pisa-provet och som fick MVG i matematik. De flesta ger ungefär samma svar. 102 elever berättar att de skrev provet högst ofrivilligt eftersom det inte påverkade deras betyg. De säger att de inte tog provet seriöst och att de inte gjorde sitt bästa. En del berättar om hur klasskamrater fyllde i provformulären slumpmässigt. Många berättar om lärare som sagt att provet inte är ”särskilt viktigt”. Bara ett fåtal elever säger sig ha varit motiverade.
Jag tog det ganska oseriöst. Varför ska just jag behöva göra ett prov helt i onödan? Den enda belöningen vi fick var en pizza, säger Hanna, som fick MVG i matematik, men hade fel på varannan fråga i Pisa-provet.
I takt med att kunskapsnivån sjunker i den svenska grund- och gymnasieskolan, måste nationella prov anpassas till elevernas faktiska kunskaper för att någon överhuvudtaget ska få MVG och därmed hålla skolans statistik uppe.
Universitet har i flera år förfärat sig över studenternas förkunskaper. Till och med KTH och Chalmers som utbildar framtidens ingenjörer är chockade över hur dåliga matematikkunskaper nya studenter har, och tvingas erbjuda stödundervisning för att få upp dem till den nivå utbildningen kräver.
Detta är en klar sågning av både det svenska skolsystemet och kvalitén på nationella prov. Om så många elever får utmärkta resultat i nationella prov trots en omvittnat låg kunskapsnivå, måste de nationella proven helt enkelt vara för enkla. Och precis det har PISA-proven bekräftat.