Två av tre svenska kommuner fixar inte att hålla balansräkningen i schack, visar en granskning som gjorts av Dagens Samhälle. ”Det är en successiv urholkning av ekonomin”, säger Annika Wallenskog, biträdande chefsekonom på SKL.
Dagens Samhälles granskning av hur de svenska kommunerna sköter sin ekonomi visar att två av tre kommuner bryter mot lagen. Balanskravet, som infördes 2007, innebär att kostnaderna i kommunens budget inte får vara större än intäkterna. Blir det ändå förlust ska den återhämtas inom de tre kommande åren. En tumregel som vuxit fram med tiden är att man vid årets slut ska ha 2 procent kvar av skatteintäkter och statsbidrag.
- Det får konsekvenser. Det är en successiv urholkning av ekonomin och när kommunerna behöver lån får de låna dyrare och invånarna blir drabbade, säger Annika Wallenskog, biträdande chefsekonom på SKL till Dagens Samhälle.
Men två av tre kommuner bryter alltså mot balanskravet – och har betydligt högre kostnader än vad de har intäkter. Samtidigt är kommunerna ofta rädda för att ha ett för högt överskott eftersom invånarna då kan tycka att de inte får tillbaka det de betalat.
Enligt Dagens Samhälles granskning, där man räknat ut i snitt hur stort underskott kommunerna har haft varje år under perioden 2000-2013, så är Oskarshamns kommun sämst på att hålla budget. I snitt har man gått minus med närmare 6 procent.
Både Vansbro och Katrineholm har gått minus med drygt 2 procent. Högst överskott hade under perioden Halmstad, på 5,5 procent, tätt följda av Nykvarn och Fagersta som ligger någon tiondels procent under.
Källa: Dagens Industri
Vågar man sätta en femma på att om Sverige inte haft den galna och kostsamma massinvandringen så hade troligen ekonomin blomstrat i de flesta svenska kommunen?