Somalisk khatberoende muslim och bigamist dömdes lindrigt för upprepad grov kvinnomisshandel

Åtalspunkt GROV KVINNOFRIDSKRÄNKNING

Gärningar:
Garaad Hirsi har den 14 augusti 2009 i deras gemensamma bostad Björkhultsvägen i Eskilstuna tilldelat målsäganden slag i hennes ansikte som förorsakade tandskador samt en sårskada på hakan.

Hirsi har i december 2013 i deras gemensamma bostad på Björkhultsvägen tilldelat målsäganden slag ansiktet som förorsakat henne smärta. Hirsi har vid ett tillfälle i månadsskiftet januari – februari 2014 i deras gemensamma bostad på Björkhultsvägen tilldelat målsäganden slag i ansiktet som förorsakat henne smärta och blåmärken.

Hirsi har den 2 februari 2014 i deras gemensamma bostad på Björkhultsvägen tilldelat målsäganden slag och sparkar i ansiktet som förorsakat henne smärta och blåmärken samt utgjutning i hennes vänstra öga.

Bevisning

Muntlig bevisning
Förhör med målsäganden angående varje misshandelstillfälle till styrkande av hur han gått tillväga och vilka skador Hirsi vållade henne. Somalisk tolk erfordras. Förhör med tilltalade Hirsi. Somalisk tolk erfordras.

Vittnesförhör åberopas med parternas dotter (född maj 2001) angående vad hon fått höra av modern om de olika misshandelstillfällena och hur mamman reagerade vid dessa tillfällen samt till styrkande av vilka skador hon iakttagit på mamman. Ett videoinspelat förhör med flickan åberopas. Förhöret medförs av åklagaren för uppspelning vid huvudförhandlingen.

Skriftlig bevisning
Patientjournal avseende dokumentation av skador från målsägandens läkarbesök efter misshandeln den 14 augusti 2009. Patientjournal avseende dokumentation av skador från målsägandens läkarbesök efter misshandeln den 2 februari 2014, inklusive fotografier.

Målsäganden har i huvudsak uppgett
Hon och Garaad Hirsi gifte sig i Somalia och Garaad Hirsi kom till Sverige innan hon och deras två gemensamma döttrar kom hit den 3 juli 2009. Hon blev gravid och deras tredje dotter föddes under 2010. Hon blev vid flera tillfällen slagen av Garaad under de tre månader som de levde tillsammans i Sverige innan hon den 8 oktober 2009 flydde till sin bror i Norge.

Hon hotades av Garaad att han skulle behålla deras barn och att hon skulle skickas tillbaka till Somalia. Hon kände inte till det svenska systemet och hon visste inte vad hon skulle göra varför hon flydde till sin bror.

Den värsta händelsen var i augusti 2009 då han slog henne i ansiktet så att hon skadade hakan och tänderna. Hon fick något litet sår i munnen också. Både hon och Garaad vet hur det gick till att han först gav henne några örfilar innan han gav henne en ”box” över munnen. De åkte till vårdcentralen där hon syddes med några stygn. Hon vet inte varför han slog henne men han blev arg på henne ibland.

Hon var gravid och var ibland sängliggande. Garaad ville att hon skulle laga frukost till honom och de hade även tjafsat om Garaads andra hustru som han hade i Stockholm. Garaad ville att även den andra hustrun skulle komma och bo hos dem men hon tyckte att det skulle bli för trångt. Den andra hustrun fanns redan när hon och barnen kom till Sverige. Hon blev inte glad över det.

Bråket började vid frukosten men slagen och sparken utdelades strax innan de kom till vårdcentralen. Hon hade nyligen kommit till Sverige och kunde ingen svenska alls varför det var Garaad som talade med vårdpersonalen på vårdcentralen.

Hon fick inga frågor alls av vårdpersonalen. Hon hade ont under en veckas tid och hon har tänkt på händelsen mycket efteråt. Barnen kom in precis efter det att det hade hänt och när hon blödde från såret på hakan.

Garaad höll om henne och sa till henne att sätta sig och de åkte till vårdcentralen. Hon fick inte fortsatt uppehållstillstånd i Norge då hon redan hade ett i Sverige och hon och barnen kom därför tillbaka till Sverige i oktober 2013. De hamnade på en flyktingmottagning i Stockholm men fick inte vara kvar där då de hade uppehållstillstånd.

Hennes mor kontaktade Garaad som kom och hämtade henne och barnen i Stockholm. Garaad sa att hon och barnen kunde bo i hans lägenhet medan han själv bodde hos vänner. De fick ingen ytterligare hjälp från svenska myndigheter och Garaad erbjöd dem att bo hos honom vilket de kom att göra. Under tiden hon och barnen bodde i Norge hade de ingen kontakt alls med Garaad.

Hon var inte tillbaka i Sverige någon gång under perioden den 8 oktober 2009 och oktober 2013 och Garaad var inte och hälsade på henne och barnen i Norge. I december 2013 ville två av hennes och Garaads döttrar ha varsitt kontantkort till telefonen vilket även Garaad ville ha. Hon hade bara 150 kr som räckte till tre kort med 50 kr på vardera.

Garaad blev missnöjd då han ville ha ett kort med ett högre belopp för att kunna ringa till Somalia och Garaad slog henne med örfilar i ansiktet. Hon satt i soffan när Garaad slog henne. Hon böjde undan huvudet så slagen blev inte så kraftiga. Hon vet inte om han även slog henne med en ”box”. Slagen gjorde inte så ont samma dag utan smärtan var värre dagen därpå och hon fick yrsel av slagen.

I månadsskiftet januari/februari 2014 var det nästan samma sak igen. Garaad blev arg för något. Hon minns inte vad men de tjafsade om någonting och Garaad slog henne med örfilar i ansiktet. Hon blev röd på ena kinden. Barnen såg att hon var röd i ansiktet. Skadan såg likadan ut som den på fotografierna. Hon var röd i ena ögat och uppe i pannan.

Skadan hade precis läkt ut när nästa misshandel inträffade. Garaad brukar inte uppträda normalt under lördagar och söndagar och hon tror att han använder khat. Garaad brukar vara arg. Hon tror att Garaad ville köpa någonting och när hon sa att de inte hade några pengar blev han arg.

Den sista händelsen den 2 februari 2014 var liknande och hände samma vecka som händelsen innan. Garaad hade varit borta hela natten och kom hem vid 0600 tiden på söndag morgon. Hon sov tillsammans med barnen men hörde när Garaad kom hem och gick runt i bostaden. Garaad hade varit arg redan under lördagkvällen och de hade tjafsat om pengar. Garaad var arg då han inte fick pengar.

På söndagmorgonen åt barnen frukost och gick ut. Hon satt i soffan i vardagsrummet när Garaad kom fram till henne och slog henne flera gånger i ansiktet med öppen hand. Hon vet inte om han även gav henne någon ”box”. Hon föll till golvet och då sparkade Garaad henne i huvudet. Garaad hade varit på väg ut och hade skor på sig. Hon var lite snurrig efter örfilarna men sparken fick henne att vakna till igen.

Barnen kom hem och dottern sprang ut och Garaad följde efter dottern. Dottern sprang till en bensinmack och fick hjälp att ringa polis. Hon lämnade de två yngsta döttrarna hos en granne och gick ut efter dottern och Garaad. Polis kom och de skjutsade henne och dottern till sjukhuset. Hon blev yr av slagen och sparken och hon fick feber. Hon fick värktabletter men då hon är gravid och var i andra månaden fick hon inga starkare tabletter utskrivna.

Det är Garaad som är pappa till barnet hon bär. Läkaren fotograferade henne. Skadan i panna och vid ögat orsakades av sparken med skon. Skadan läkte på någon vecka. Hon har inte haft någon att prata med och hon har tyckt att situationen har varit mycket problematisk. Hon hade med sig 15 000 kr från Norge. I övrigt har inte hon mycket pengar. Garaad arbetar på vardagarna och det var Garaad som betalade hyran och elräkningen.

Hon betalade resten med de 15 000 kr hon hade. Det var inte så lång period som de levde ihop efter det att hon och barnen återvände från Norge. Garaad lämnade lite pengar till övrigt men han övningskörde vilket kostade pengar. Garaads pengar räckte inte. Garaad trodde att hon hade mer pengar än vad hon hade.

Tingsrättens bedömning
Av vad som framgår av åberopade fotografier och journalanteckningar har målsäganden dels den 14 augusti 2009 och dels den 2 februari 2014 i samband med att hon uppsökt sjukvård uppvisat skador i ansiktet. Gällande den påstådda händelsen den 2 februari 2014 har målsäganden berättat att Garaad så väl slagit som sparkat henne i ansiktet.

Hon har berättat om att Garaad aktuell dag örfilade henne och även möjligen gav henne ett slag med knuten näve i ansiktet. Slagen medförde enligt målsäganden att hon föll till golvet och Garaad Hirsi fortsatte sedan, när hon låg på golvet, att sparka henne en gång i ansiktet.

Målsägandens uppgifter har i den här delen fått stöd av innehållet i journalanteckningarna och av vad som framgår av åberopade fotografier som utvisar ett blåmärke i pannan ovanför det vänstra ögat samt en blodutgjutning i vänster öga vilka mycket väl kan ha uppkommit på det sätt som målsäganden angivit. Målsägandens uppgifter har även fått visst stöd av vad dottern berättat om vad hon sett av moderns uppträdande aktuell dag samt vad modern har berättatför henne om händelsen.

Garaad har förnekat gärningen och har gjort gällande att skadan i pannan är ett par dagar gammal sedan målsäganden sprungit in i kylskåpsdörren och blodutgjutningen i ögat har enligt Garaad uppkommit sedan målsäganden angripit honom och han fredat sig mot henne.

Tingsrätten sätter i den här delen större tilltro till de uppgifter som målsäganden målsäganden lämnat, som har fått stöd av annan bevisning, och finner att det är hennes uppgifter som ska grunda domen i den delen. Tingsrätten finner därför styrkt att Garaad på sätt målsäganden beskrivit, uppsåtligen misshandlat henne genom att slå och sparka henne i ansiktet och han ska därför fällas till ansvar för misshandel på sätt åklagare gjort gällande i den delen.

Beträffande övriga påstådda gärningar den 14 augusti 2009, i december 2013 och i månadsskiftet januari/februari 2014 står ord mot ord. Så väl målsäganden som Garaad har lämnat relativt detaljerade uppgifter. För att målsägandens uppgifter ska kunna läggas till grund för domen krävs att den vinner stöd av någon annan bevisning.

Ingen annan än målsäganden och Garaad påstås ha varit närvarande vid gärningarna och något vittne som sett eller hört något kring händelserna har inte hörts i målet. Dottern har inte själv sett några gärningar ske utan har endast uppgett att hon vid några tillfällen har hört sin mor gråta samt hört sin mor berätta om våld från faderns sida.

Närmare om när det ska ha skett och i så fall på vilket sätt har inte framkommit av uppgifterna från dottern. Dotterns uppgifter bör dels med hänsyn till dotterns ringa ålder och dels med hänsyn till den nära relationen hon och hennes mor synes ha värderas med viss försiktighet.

Av journalanteckningar från augusti 2009 framgår att målsäganden ska ha åsamkat sig skadan genom att halka omkull. Skadebilden över skadan på hakan stämmer enligt tingsrättens mening bättre överens med ett händelseförlopp om ett fall mot någonting än ett knytnävsslag. Över påstådda gärningar i december 2013 och i månadsskiftet januari/februari 2014 finns inga dokumenterade skador.

Målsäganden har uppgett att misshandeln i månadsskiftet januari/februari 2014 åsamkade henne exakt samma skador som misshandeln ett par dagar senare men att skadorna från månadsskiftet precis hunnit läka ut till den 2 februari 2014.

Sammantaget finner tingsrätten att de uppgifter som målsäganden lämnat om händelserna som ska ha skett den 14 augusti 2009, i december 2013 samt i månadsskiftet januari/februari 2014 är så oprecisa att de inte utan någon ytterligare stödbevisning och mot Garaads förnekande kan läggas till grund för en fällande dom utan åtalen om misshandel vid de tre tillfällena ska därför ogillas.

Påföljd
Garaad ska dömas för misshandel vid ett tillfälle. Som skäl för villkorlig dom ska rätten beakta om det saknas särskild anledning befara att han kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Garaad förekommer inte sedan tidigare i belastningsregistret. Frivården har yttrat sig och anfört att Garaad lever under ordnade förhållande och att han inte är behäftad med problematik vilken skulle ligga till grund för skyddstillsyn.

Han bedöms lämplig utföra samhällstjänst till vilket han även har samtyckt. Då brottet begåtts genom slag och spark mot en närstående fysiskt svagare person i hemmet motsvarar straffvärdet två månaders fängelse. Varken straffvärdet eller brottets art är därmed i och för sig sådant att en frihetsberövande påföljd måste väljas och Garaad bör ges den möjlighet som en icke frihetsberövande påföljd innebär.

För att en villkorlig dom ska anses vara tillräckligt ingripande måste den dock förenas med en föreskrift om samhällstjänst. Antalet timmar samhällstjänst bestäms till 75 och om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle fängelse två månader ha dömts ut.

Eskilstuna tingsrätt dömde: