Från den alltid lika eminenta Tobbes medieblogg hämtar vi idag följande debattinlägg; ”Efter att Expressen hängt ut en skara nätkommentatorer, vars liv tidningen hade beslutat att förstöra, har ett antal människor förlorat sina arbeten. Igår inleddes så nästa logiska steg, när en sprängladdning detonerade hos sverigedemokraten Anders Dahlberg i Arlöv”.
”Thomas Mattsson har envist hänvisat till någon sorts allmänintresse, vilket gör att medborgarna helt enkelt måste få reda på vilka som döljer sig bakom ett antal utvalda alias i ett antal utvalda kommentarsfält. Det är naturligtvis nonsens, eftersom gemene man knappast har något intresse av det. Syftet var inte främst att straffa några godtyckligt utpekade personer, utan att varna alla andra: fortsätter du att läsa fria medier, så kan det bli du som hamnar på förstasidan nästa gång, du som förlorar arbetet och du som misshandlas eller får din dörr sprängd.
Idag är en hårt ansatte Thomas Mattsson snabbt ute med ”Politiskt våld är förkastligt”, vilket alltså kommer från mannen som betalar politiska våldsverkare för att gräva fram information som kan användas för mer politiskt våld. Taktiken i hans försvar är intressant och mycket förljugen. Istället för att utgå från en situation där många är minst sagt kritiska till Mattssons kampanj och håller honom direkt ansvarig för det inträffade, målar han upp en bild där alla håller med honom, men att han nu går in som den store, vise och opartiske mannen, och framhåller att, även om alla ser honom som en hjälte, kan det vara dags att besinna sig.
Förljugenheten inleds direkt”:
”Expressen har många gånger fördömt politiskt våld, och för en tid sedan publicerade vi en omfattande granskning som vi kallade för #demokratihotet, efter att först ha frågat tusentals politiker.”
Den som verkligen motsätter sig politiskt våld, kanske inte skulle ha demoniserat lokalpolitiker, hängt ut dem med namn och bild, dessutom genom ett samarbete med människor som lever för just politiskt våld. Sedan kommer ett mycket tydligt exempel på Mattssons argumentationsteknik, som jag nämnde ovan:
”Nu small det i skånska Arlöv. Vem som ligger bakom explosionen vet vi inte, och politiska motståndare kommer säkert – anonymt på nätet – att hävda att Anders Dahlberg minsann får skylla sig själv. Men de har förstås fel. Icke-demokratiska metoder är alltid förkastliga, och den som framhärdar med att sådana ändå är nödvändiga blir väl svaret skyldig när man frågar om Dahlbergs hustru och barn – som var hemma när det small i kväll – också ska tvingas utstå en bomb?”
Vi är ganska många som hävdar att detta var ditt fel, Thomas Mattsson, och att detta dessutom var vad ni ville uppnå, men du har ingen förklaring till oss? Att istället argumentera mot en hypotetisk hållning som tycker att det är rätt, är stort hyckleri och ett patetiskt försök att flytta fokus från dig själv. Man kan inte ta avstånd från icke-demokratiska metoder, samtidigt som man använder dem själv.
Även om det inte juridiskt skulle gå att fälla Expressen för denna kampanj, är det moraliskt ytterst förkastligt att betala våldsbenägna extremister för att kartlägga meningsmotståndare, för att sedan piska upp en lynchstämning mot dem. Vad ni framför allt har uppnått, är ytterligare en polarisering, där lynchstämningen även kommer att vändas mot er.
I sitt inlägg, citerar Mattsson sig själv flitigt, för att visa på vilken förkämpe för besinning han är. Bland annat följande stycke blir ju nästan komiskt, när man betänker vad han själv sysslar med:
”– Det är konfrontativt i högre grad än tidigare och de politiska aktivisterna på nätet använder ett hårdare tonläge än man gjorde i talarstolar förr, men det skruvas också upp av etablerade debattörer, opinionsbildare, politiskt aktiva och journalister själva. Det här syftar inte till att skapa dialog. Det är skadligt och det bidrar till att stämningarna förråas. Betydelsen av det ska inte underskattas.”
Det finns i Sverige inga större hatsajter än Aftonbladet och Expressen.