INSÄNDARE Vid starten av sitt nazistiska och fascistiska maktövertagande började både Gestapo och Stasi med en slags skrämseltaktik för att gör människor rädda men också tysta dem. Man ”hängde” ut dem. Man påstod att vissa hade anstötliga personlighetsdrag etc för att få övriga medborgare att ta avstånd ifrån dem.
Framförallt utsattes judarna för detta men även kommunister. Den hetsjakt vi i dag ser mot oliktänkande från mediers och de politiskt korrektas sida, påminner mycket om vad som skedde i Tyskland och sedermera Östtyskland för inte så länge sedan. I mycket är de samma andas barn och liksom i Gestapos och Stasis fall söker de ge sken av att vara de rättfärdiga och moraliskt överlägsna andra.
Dessa, humanismen, demokratins och yttrandefrihetens banérförare vill emellertid inte acceptera att en person inte nödvändigtvis behöver vara rasist eller främlingsfientlig för att han/hon är kritisk till dagens massinvandring. Till deras försvar kan kanske läggas att de inte känner till yttrandefrihetsgrundlagen!
Men är det i grunden detta som är drivfjädern för PK-elitens hetsjakt mot oliktänkande. Eller… Lever de verkligen som de lär?
För ett år sedan redovisade jag hur förre rektorn – numera moderate riksdagsmannen Abdisiriak Waberi – vid den islamistiska friskolan, Römosseskolan i Göteborg, under sin rektorstid tillåtit grov kränkning och mobbing av flickorna där. Jag fick emellertid inte i sin helhet beskriva förhållandena utan blev censurerad av Gefle Dagblad. Det hör till saken att skolinspektionen vid sju tillfällen (sju protokoll finns dokumenterade) riktat skarp kritik mot skolan.
Jag ansåg att kränkningarna var så grova att Waberi borde åtalas. Jag saknade då alla dem som i dag bedriver hetsjakt och öser galla över de som i dag riktar kritik mot massinvandringen. Jag hade då gärna önskat att jag i min kamp för dessa flickors återupprättelse hade haft stöd av Robert Aschberg, Jan Guillou, Jan Helin, Helle Klein, Thomas Mattsson etc etc.
Men de teg.! Och varför gjorde de det?
Eller när hörde vi dessa och deras gelikar fördöma och med namn och porträtt hänga ut alla de islamister som begått/begår ”hedersmord” mot sina hustrur och döttrar. Metoderna har varit många och tydliga – mord med skjutvapen, kniv, trubbigt föremål, utkastande från balkong etc etc. När yttrade de överhuvudtaget något om den psykiska misshandel och hjärntvätt som sker vid de islamistiska fri- som förskolorna?
När får vi se kraftfulla insatser från deras sida för att utrota kulturellt och religiöst våld mot kvinnor/flickor. Eller är de innerst inne rasister eftersom lidandet tycks vara av mindre betydelse när rör kvinnliga invandrare och en stor del av dessa är analfabeter. Är det kanske en von oben-mentalitet de utan att veta om den, inte förmår dölja.
Men Svensson om vi skulle skrapa lite på ytan hos dessa självutnämnda humanister och de förtrycktas beskyddare.
De fyra förstnämnda påstår sig vara socialister trots att deras gud är Mammon. Det gäller ju även den sistnämnde men han ger sig inte ut för att ha någon annan gud. Prästinnan Helle Klein har varit, och Jan Helin är, chefredaktör för en tidning som inte skulle kunnat existera om den inte var i symbios med porr- och kvinnoförnedringsindustrin.
Skämmas? Hur kan Du tro det. De har ju Mammon som gud.
Den store troféjägaren Guillou brukar stolt visa upp sig där han – med absolut modernaste och bästa vapen + drevkarlar – nedlagt ett unikt villebråd på Afrikas savanner enbart för att få ytterligare en trofé att imponera med för sina överklassvänner.
Den store tänkaren Aschberg ges stort utrymme i spalterna när han berättar om hur han lyckas ta död på ett av våra mest unika men också mest utrotningshotade djur – grävlingen. I sanning stora tänkare.
I sina egna ögon filantroper och värnare av vars och ens rätt till sitt liv, men trots detta ändå aldrig skulle kunna sänka sig så lågt att de tog parti för de förtryckta muslimska kvinnorna/flickorna mot religiöst och kulturellt förtryck från deras landsmän. (De borde kanske läsa Stellan Skarsgård om islam). Då är det så mycket enklare att från ett slutet redaktionsrum slunga ut sitt fördömande mot dem som har en annan åsikt om dagens invandring.
En sådan verbal insats kräver ju inga som helst uppoffringar. Att däremot gå i bräschen för de verkligt förtryckta kräver mod och moral vilket inte är lätt att frammana om man helt saknar detta.
/Olle Ljungbeck, Gävle