Exponerat har även på redaktionell nyhetsplats rapporterat om detta SmD, senast i samband med kommunisten Uno Kenstams insändare i SmD, vars synnerligen kortfattade insändare på ett traditionellt vänstermaner ”slog fast” att ”SD-väljarna är mindre vetande”.
Smålands dagblad är – som jag har tagit upp i tidigare insändare – bland Nässjöborna omtalade för att i synnerhet censurera SD-vänliga insändare, och även andra insändare som ger uttryck för befogad kritik och oro vad anbelangar det stora och barocka mottagandet utav somalier till kommunen.
Däremot publicerar SmD mer än gärna insändare från Nässjövänstern som är negativa och nedlåtande gentemot så väl Sverigedemokraterna som deras väljare. Dessa insändares textmassor håller allt som oftast en mycket låg intellektuell nivå, vilket Uno Kenstams senaste insändare är ett tydligt bevis på.
Nu kan undertecknad delge Exponerats läsare att SmD återigen (6 december) har publicerat en – milt uttryckt – löjeväckande insändare, vars enda syfte är att försöka förlöjliga dagens Sverigedemokratiska parti.
Denna insändare hade rubriken ”SD är inte ett rumsrent parti” och var undertecknad av en socialdemokratisk nickedocka vid namn Bengt Holmgren. Denne Holmgren har jag nämnt några gånger i tidigare inlägg.
Rent lokalpolitiskt är Holmgren främst känd för att vara nickedocka åt Bo Zander och IFO-ordföranden Wiveka Forell Karlsson (V); Holmgren är nämligen under nuvarande mandatperiod en av Forell Karlssons trogna ledamöter i denna nämnd.
Personligen anser jag att Holmgren har varit en av Forell Karlssons viktigaste redskap i sin sociala och ekonomiska ödeläggelse utav Nässjö tätort under nuvarande mandatperiod.
I sin insändare gav Holmgren sina ”expertanalyser” angående SD och vilka Holmgren anser ”i dåtid har representerat partiet och vilka som idag representerar partiet”. Holmgren skriver i sin insändare bland annat, citat; ”många av personerna i kretsen kring ledningen för SD var för 20-talet år sen kända nazister, fascister och våldsmän, dömda för grova brott som misshandel, attentat, övergrepp i rättssak och mord”.
Holmgren rapade alltså ur sig det vanliga gamla tramset, trots att Holmgren säkerligen är väl medveten om att denna gamla skåpmat till ”fakta” är helt irrelevant för de väljare som idag röstar på SD. Holmgren kan väl heller inte vara dummare än att han förstår att SD av årgång 2013 inte innehåller vare sig några ”nazister eller fascister”.
Holmgren skriver sedan i sin insändare vidare att, citat; ”omvandlingen av SD från ett högerextremt parti till ett mera högerytterparti fortfarande pågår”. Att Holmgren medvetet basunerar ut såna lögner är ytterst anmärkningsvärt då det är allmänt känt att SD av årgång 2013 är ett mittenorienterat parti; det vill säga att de är varken vänster eller höger i någon särskild ideologisk bemärkelse.
Detta faktum försökte partiledaren Åkesson – så sent som den 5 december i ”Expressen Bar och Politik” – att förklara för den bitska och verklighetsfrånvända kommunistledaren Jonas Sjöstedt (V). Åkesson försökte upprepade gånger under debatten med Sjöstedt, på ett sakligt och logiskt sätt förklara att SD gärna skulle sätta sig ner med Vänsterpartiet och göra upp i frågor där de är eniga i specifika sakfrågor.
Ska denna vänliga hållning gentemot Vänsterpartiet betraktas som något annat än pragmatisk mittenorientering? Uppenbarligen tycker Holmgren det, då han i sin insändare betecknar SD som ett ”högerytterparti”.
När Holmgren i sin insändare försöker påskina att dagens Sverigedemokratiska parti skulle ha något att göra med ”våldsmän som är dömda för grova brott som misshandel, övergrepp i rättssak och mord”, så anser jag att dessa mindre trevliga samhällsfenomen är något som Holmgren borde fundera på om de möjligen kanske förekommer i den vänstermiljö som Holmgren själv representerar?
I efterdyningarna av polisens tillslag gentemot den utomparlamentariska, våldsbejakande och kommunistiska terrororganisationen ”Revolutionära fronten” så uttryckte bland annat flera av Holmgrens partikamrater i Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU sympatier för dessa kommunistiska terrorister på den yttersta vänsterkanten.
Detta är det färskaste – och självklart bara ett i raden av åtskilliga gånger Socialdemokraterna öppet har uttryckt gillande och ”sympatier” för dessa psykotiska våldsmän tillhörande den yttersta vänsterkanten.
Detta är en problematik som Holmgren självklart är medveten om existerar; men naturligtvis skulle Holmgren aldrig någonsin skriva en insändare där han kritiserar sitt parti för detta. Och när Holmgrens meningsfränder på vänstersidan – i form av kommunisterna Gustav Fridolin (MP) och Rossana Dinamarca (V) – inför öppen ridå i Sveriges riksdag hyllar våldsbejakande och grovt kriminella ”artister”och deras ”musik”, även då är det uppenbarligen knäpptyst från Holmgrens sida.
Med andra ord så upphör vänsterns hyckleri aldrig att förvåna.
/Bekymrad Nässjöbo