I torsdagens Aktuellt sade Skolverket att elever får lov att använda sina mobiler i klassrummet. Skolverket ger även eleverna grönt ljus att ha på sig jackor och mössor under lektionstid, rapporterar SVT.
Samtidigt som många lärare klagar över den höga stressnivån i skolan är det okej att ha mobiltelefoner under lektionstid, enligt Skolverkets Kjell Hedvall.
– Det finns inget som förbjuder det så länge det inte stör undervisningen. Sen kan man ju alltid diskutera det lämpliga i det, säger han.
Om eleverna vill behålla ytterplagg som mössor och jackor på inne i klassrummet är inte heller det något problem, menar han och tycker inte att lärare bör ta ifrån eleverna kläderna.
– Jag tycker man ska vara väldigt försiktig med det. Det kan ju finnas goda skäl för att man vill ha en varm jacka på sig eller annat säger han till Svd.
DETTA HAR LÄRAREN RÄTT ATT GÖRA
• Läraren har rätt att avvisa elever som stör undervisningen eller uppträder olämpligt, och som inte lyssnar på tillsägelse. Läraren har också rätt att ge kvarsittning.
• Om en elev stör ordningen vid upprepade tillfällen är rektorn skyldig att se till att ärendet utreds.
• Sedan 2011 kan elever stängas av om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero, och om andra åtgärder inte har hjälpt. Eleven måste då få kompensation för utebliven undervisning under avstängningen.
• Enligt skollagen ska utbildningen utformas ”på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero”.
Källa: skolverket.se
I en tidigare artikel hos SvD skriver Inga Sanner vid Stockholms universitet:
Att ifrågasätta föräldrars inflytande i skolan är som att svära i kyrkan. Men om man verkligen vill värna om barns möjligheter måste föräldramakten begränsas. Föräldramakten visar sig också på olika sätt. Flera rapporter visar hur föräldrar sätter press på rektorer och lärare, exempelvis i samband med betygsättning, och det är lätt att föreställa sig vilka barn som gynnas av detta.
När det gäller själva skolarbetet är föräldrarnas inflytande särskilt tydligt med sådan pedagogik som betonar barnets självständiga arbete utanför skolan. Om man vill kompensera för föräldrarnas inflytande bör så mycket som möjligt av skolarbetet göras i skolan och inte i hemmen. Det handlar inte enbart om möjligheten att betala för läxhjälp, utan om det kulturella och intellektuella kapital som vissa barn har och andra saknar. Det är ju genom hjälpen från hemmet – och brist på sådan hjälp – som feodalt präglade strukturer vidmakthålls.
Ska man värna om barns möjligheter att forma sina liv måste man diskutera hur föräldramakten kan begränsas. Från en liberal utgångspunkt bör man se till att skolan blir en plats så skild från föräldrarna och hemmet som möjligt – ja, en oas, där skillnaderna i hemförhållandena tonas ned så mycket som det går.