
Den unge kontroversiella diktaren Yahya Hassan, 18, i Danmark, som har tagit avstånd från islam, familj och övriga berörda efter ha berättat om sanningen överfölls av en muslim på en perrong vid Köpenhamns Hovedbanegård på måndagskvällen. Han fick flera slag i huvudet, dock utan att skadas allvarligt.
På tisdagen häktades en 24-årig terrordömd muslim misstänkt för överfallet. Denne muslim är tidigare dömd till sju års fängelse för försök till terrorbrott. Han erkänner att han kände igen och slagit Yahya Hassan, men förnekar att överfallet skulle ha en politisk koppling, trots att Hassan blev hotad till livet av mängder av muslimer i Danmark efter att han gått ut med sitt avståndstagande mot islam. Motivet är därför ännu oklart, säger polisen, trots att motivet är glasklart.
Yahya Hassan blev för en kort tid sedan rikskändis i Danmark, då han genom sina dikter bland annat kritiserar den muslimska miljön i en förort som han själv är uppvuxen i. Diktarens uppgörelse med fadern och religionen har rört upp känslor i hela Danmark. Samtidigt har diktsamlingen blivit en riktig storsäljare.
Svensk media väljer bort att publicera gärningsmannens namn och att han är muslim. Det handlar om 24-årige Isaac Meyer, som i rätten hade en ”trotsig attityd”. Under attacken hade han bland annat ropat ”Vantro” och ”Dö”. Meyer riskerar nu upp till tre års fängelse för paragraf 244 om våld. Dessutom betonade domstolen att det finns försvårande omständigheter, som kan omfatta både det faktum att den tilltalade tidigare dömts och att attacken kan sägas vara motiverad av religiösa övertygelser.
Isaac Meyer, även känd som Abdul Basit Abu Lifa, är dansk medborgare bördig från Palestina,
ekstrabladet, ekstrabladet, mer om Abdul Basit Abu Lifa aka, (Also known as), Isaac Meyer HÄR
Hassan har palestinsk, muslimsk bakgrund och växte upp i en västerländsk förort till danska Århus – i ett hem som utmärktes av våld.
Här är några rader från Yahya Hassans diktsamling:
Barndom:
Fem barn på rad och en pappa med en påk, Storgråt och en pöl av piss, I tur och ordning sträcker vi fram våra händer, För förutsägbarhetens skull, Ljudet när slagen träffar, Systern som hoppar så snabbt, Pisset som ett vattenfall nerför hennes ben, Från den ena foten till den andra, Först den ena handen fram och så den andra, Tar det för lång tid träffar slagen var som helst,
Ett slag, ett skrik, en siffra 30 eller 40 ibland 50, Och ett sista slag i ändan på väg ut genom dörren, Han tar min bror i skuldrorna och rätar upp honom, Fortsätter att slå och räkna, Jag tittar ner och väntar på att det blir min tur, Mamma slår sönder tallrikar i trappuppgången, Samtidigt som Al Jazeera sänder på teven, Hyperaktiva bulldozrar och förbittrade kroppsdelar, Gazaremsan i solsken, Flaggor bränns, Om en sionist inte erkänner vår existens, Om vi över huvud taget existerar, När vi hickar ångest och smärta, I skolan får vi inte tala arabiska, Därhemma får vi inte tala danska, Ett slag ett skrik en siffra