Vi visar med detta argument hyckleriet hur man klagar på det tar invandrarna i Sverige cirka sju år att få jobb. Samtidigt öppnar man upp för arbetskraftsinvandring där bl.a. 9 000 bärplockare får jobb före sina arbetslösa landsmän direkt utan några problem att ”integreras”.
Samtidigt som samma politiker och lagstiftare anser sig klara av att ha en generös flyktingmottagning. Hur kan det skilja så enormt bland dessa 3 grupper att få jobb där gästarbetarna utanför Sverige tycks vara de som har lättast chans att få jobb? Är något i systemet fel politiker och lagstiftare? Jobb åt alla? Eller bevisar detta liberala prioriterar gästarbetare före invandrare före asylsökande? Invandrare, vad anser ni era landsmän får jobb före er genom arbetskraftsinvandring när det i snitt tar er 7 år att få jobb?
Moderaterna: SD inget inflytande:
I dag har Socialdemokraterna möjlighet att markera att de är beredda att stänga ute Sverigedemokraterna från inflytande över regeringsbildning. Alliansens ståndpunkt är tydlig: Efter valet ska det största blocket tillåtas bilda regering. Främlingsfientlighet och hat ska hållas borta från inflytande.
Folkpartiet om iranier öppnar restaurang anställer iranier:
Först ut var S och SD:s partiledare. Han menade att bådas partier vill minska arbetskraftsinvandringen.
– Av olika skäl. Sverigedemokraterna gillar inte invandrare. Socialdemokraterna gillar invandrare så länge de inte arbetar, säger Björklund och fortsätter:
– Tror Stefan Löfven, eller Jimmie Åkesson, att en iranier som öppnar en restaurang i Sverige och anställer iranska kockar tar jobb från dem som redan bor här? Det skapas nya jobb, det är ju det som är hela idén.
2013: anf.137 Eva Lohman (M): Arbetskraftsinvandring togs bort 1974 - Infördes 2008:
Herr talman! Staten tar stort ansvar. Det finns inget land i Europa som tar så stort ansvar för situationen i världen som Sverige gör. Det är på grund av detta som det ser ut som det gör. Det är svårt att hitta platser till boenden. Där tycker jag att Fredrik Lundh Sammeli är fel ute. Migrationsverket jobbar med mycket kort varsel och under hårt tryck, samtidigt som Migrationsverket ska öka sitt serviceutbud och ha mer kontakt med närsamhällen och kommunerna. Vi avvaktar och ser. Jag är övertygad om att det arbetet kommer att gå bra.
Vi ska inte glömma att arbetskraftsinvandringen försvann 1974. Sedan har det varit ytterst svårt att komma till Sverige för att jobba. Vi vill att Sverige ska vara ett land dit man kan komma för att jobba. Att möjligheten missbrukas av arbetsgivare och att arbetstagare utnyttjas är naturligtvis inget som vi är tillfredsställda med. Det är därför som det i regleringsbrevet till Migrationsverket framgår att verket ska se över hur kontrollerna kan bli bättre. Vi ska inte heller glömma bort att 60 000 arbetstillstånd har beviljats sedan 2008. I dag finns drygt 20 000 giltiga tillstånd.
För de allra flesta som har kommit hit har det fungerat bra. Den största gruppen är dataspecialister från Kina och Indien. Sedan är det hotell- och restaurangpersonal och därefter ingenjörer som jobbar här i dag. Vi ska inte bara titta på det som har varit dåligt, men vi ska självklart åtgärda det som har varit dåligt och se till att det fungerar. Alliansregeringen vill att människor ska komma hit och jobba. Vi vill ha ett öppet land där man kommer och går och jobbar ett tag. Vi vill inte ha ett stängt Sverige.
2013: Tar genomsnitt 7 år innan en invandrare får jobb:
Vad ska vi göra i Sverige för att bryta segregationen? Varför dröjer det i genomsnitt sju år innan en person som invandrat till Sverige får ett jobb? Det var några av frågorna som han skulle svara på i ett seminarium arrangerat av Västsvenska Handelskammaren.
I år väntas 9 000 bärplockare jobba i finska och svenska skogar under den 60 dagar långa bärsäsongen, enligt Livsmedelsföretagen. De första har redan anlänt. I juli förra året anlände 500 bärplockare till Mehedeby, en ort med 450 invånare i Tierps kommun i Uppsala län. De flesta var från Bulgarien, och vissa av dem kom att leva under svåra förhållanden i bärskogen. Det slutade med att bulgariska ambassaden skickade hem flera hundra personer i bussar.
Nu har de första bärplockarna för i år anlänt till Mehedeby. Enligt tillförordnade kommunchefen i Tierp, Roger Kjetselberg, är kommunen bättre förberedd den här gången.
– Vi lärde oss en hel del förra året så vi har väldigt bra rutiner för att kunna möta något som liknar det som hände då, säger han.
Fördyringen täcks i huvudsak genom omfördelning inom biståndsramen. Det ökande antalet asylsökande får en prislapp i regeringens vårbudget: Drygt en miljard kronor.
– Det är ett val vi tvingas göra, säger biståndsminister Gunilla Carlsson (M).
Bakgrunden är att Migrationsverket reviderat upp sin prognos till 54.000 asylsökande under 2013. Inte minst från Syrien, men även från Afghanistan, Somalia och västra Balkan, kommer det många flyktingar.
– Vi är nu uppe på historiskt höga nivåer, konstaterar Gunilla Carlsson.
I vårpropositionen föreslår regeringen en justering inom biståndsramen för att täcka de ökade kostnaderna för flyktingmottagningen.
– Det här kostar en dryg miljard kronor, varav biståndet får täcka ungefär 700 miljoner kronor, som vi inte hade förutsett när budgeten lades i höstas.
Biståndsmålet 1,0 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) påverkas inte, enligt ministern. När det för en månad sedan stod klart att den andel av biståndet som går till kostnaderna för flyktingmottagandet kommer att öka, var Miljöpartiets biståndspolitiske talesman Valter Mutt mycket kritisk till omfördelningen. Även Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna luftade missnöje, utifrån sina olika syn på bistånd.
2013: Stefan Löfven: få kommuner tar emot flyktingar:
– I dag är det för få kommuner som tar ansvar för flyktingpolitiken och det är inte rimligt. Det är Sverige som land som tar emot flyktingar och då ska också alla kommuner vara inblandade och ta ansvar för det. Och är det så att man inte får ordning på det, att alla är med då får man vara med och betala i alla fall.
2013: 273 kommuner tar emot flyktingar:
Skåne är det län där flest kommuner inte frivilligt vill ta emot flyktingar. Det visar en rundringning som Sveriges Radio har gjort till landets länsstyrelser. Av 18 svenska kommuner som inte har någon överenskommelse om att ta emot flyktingar finns 7 i Skåne
2013: 8 av 10 kommuner vill inte ha mer flyktingar:
Brist på bostäder. Problem i skolan. För låga ersättningar. Krockar med Migrationsverkets asylboenden. Så kan hindren för ett utökat flyktingmottagande i kommunerna sammanfattas. Och därmed klarar inte Sverige att hantera den stora flyktingvåg som Migrationsverket väntar under 2013 från framför allt det sargade Syrien.
Jag har förstått att somliga reagerat på FP:s reportage om trångboddhet, här illustrerat hos nyanlända. Självklart bör kommunen hjälpa till efter förmåga med allas bostadsproblem. Men vi kan inte lösa alla problem. Och det kan rimligen inte vara så att man helt frivilligt flyttar till en kommun, hyr en klart olämplig bostad för sin familj och med ens är det kommunens ansvar att lösa det uppkomna problemet. Det gäller såväl infödda som invandrare.Går det inte att lösa boendet i Fagersta, där vi inte har särskilt många stora lägenheter, så finns det 289 andra kommuner i det här landet som kan ha bättre förutsättningar.
Vuxna människor, oavsett bakgrund, bör naturligtvis alltid uppmuntras till att i första hand själva ta ansvar för sina liv och hitta den plats man kan få bästa förutsättningar att rota sig och sin familj. Det är vad som avses med att referera till den militära insikten, som kanske upplevts som stötande. Men den jämförelsen bygger ytterst på respekt för människors förmåga att själva ta ansvar för sig och sin familj.
Hellre än en överdriven mentalitet av omhändertagande ska vi satsa våra resurser på att ge människor verktygen att klara sig själv. Och det är klassikerna; kunskaper i svenska, samhällsinformation, arbetspraktik. Det satsar vi på i Fagersta kommun.
2012: Flyktingar 7-10 år få jobb:
Nu när två år snart gått med etableringsreformen kommer de faktiska resultaten att visa sig. Hur stor andel av dem som gick in i etableringen måste kommunerna ta över försörjningsansvaret för från 2012? Det kan ta upp till tio år för kortutbildade och analfabeter att bli självförsörjande och hela vägen fram till denna punkt blir kommunernas ansvar.
Förskola, utbildning, bostäder, försörjningsstöd och samhällsorientering kommer att bli ett långsiktigt arbete som inte tar slut efter två år. Detta leder till stora påfrestningar både organisatoriskt och ekonomiskt för de kommuner som tar emot dessa grupper. Här måste staten ta ett större ansvar.
2012: Migrationsverkets mål – Flyktingar få jobb inom 2 år:
Många asylsökande som redan har fått uppehållstillstånd blir fast på Migrationsverkets anläggningar. Anledningen till detta är bland annat en ny lag som infördes 2010.
– Vi har 235 boende i våra anläggningsboenden som har permanent uppehållstillstånd och väntar på att få en kommunplacering, säger Ann-Gerd Malmström, biträdande enhetschef hos Migrationsverket i Boden.
Är det ett problem?
– Ja, det är klart att det är ett problem. För att vi har ju ett ständigt inflöde av nya asylsökande i Sverige, som vi ska ordna plats för.
Den nya lagen innebär att Arbetsförmedlingen får mer ansvar i integrationsfrågan och ska bland annat börja jobba tidigare med de nyanlända, och snabbare få in dom i arbetsmarknaden.
Tidigare fick en nyanländ jobb efter i genomsnitt sju år – nu är målet två år. Och samarbetet med myndigheter som Länsstyrelsen och kommunerna blir ännu viktigare för att allt ska fungera för att de nyanlända snabbt ska komma in i samhället. Men fler asylsökande än tidigare väljer att bo i Migrationsverkets anläggningar. Och när den nya lagen infördes för ett drygt år sedan blev trycket ännu större. Det bildas en flaskhals då jobben ofta inte finns där bostäderna finns. Per-Erik Bjurholt är samordnade enhetschef på Migrationsverket region Norr:
– I den här landsändan så ser vi ju idag en utveckling i kommunerna där det inte finns bostäder att tillgå, om vi tar Malmfälten som ett exempel. Det är ju jätteknepigt det här med bostäderna. Och det är klart att det här påverkar ju också oss.
Bostadsbristen är inget nytt och Arbetsförmedlingen var beredda på det här, säger Göran Nilsson som är marknadschef för arbetsförmedlingarna i Norrbotten. Men han menar att det är ett samhällsproblem som till stor del är kommunernas ansvar.
– Det är ju framförallt de som bygger. Det är i en hög utsträckning en kommunal fråga. Men, det är ett samhällsproblem som alla aktörer måste vara med och påverka och bidra till.
2013: Varför är det enklare för gästarbetare att få jobb före invandrare före asylsökande?:
När irakier migrerar till Sverige är deras sociala nätverk en mycket viktig informationskälla. Väl i Sverige är uppehållstillståndets längd och vilken typ av arbete man får viktigt för hur integrationen ska lyckas. Det visar en ny intervjustudie med 45 irakiska migranter, som gjorts inom ramen för projektet Ny väg in.
Projektet Ny väg in vill öka kunskapen kring hur människor resonerar när de beslutar sig för att lämna sitt land. Genom denna kunskap kan Sverige bli bättre på att möta varje migrants behov av service och information. Migrationsverket bedriver projektet Ny väg in tillsammans med Arbetsförmedlingen och den oberoende tankesmedjan Global Utmaning.
Syftet med intervjustudien är att samla in ny kunskap om vilka faktorer som styr valet av migrationssätt, och hur möjligheterna till integrationen påverkas av valet.
— Sedan 2008 har Sverige ett helt nytt och liberalt system för arbetskraftsinvandring. Detta har breddat vägen in i Sverige och kan vara ett alternativ till att vara asylsökande, säger Lisa Pelling på Global Utmaning, som genomfört intervjustudien.
Intervjuerna visar att irakierna sällan har haft möjlighet att välja fritt mellan olika sätt att migrera. Flykten från hemlandet har ofta skett under mycket kort tid och under press. En majoritet av de intervjuade kände över huvud taget inte till möjligheten att ansöka om arbetstillstånd itsället för asyl.
En tydlig slutsats av intervjuerna är att migranternas sociala nätverk som familj och vänner är en mycket viktig informationskälla inför beslutet att migrera från Irak. Men även ”professionella” mellanhänder såsom smugglare tjänar som informationskälla.
— Även om verket har detaljerad skriftlig information så litar migranterna mest på sina sociala nätverk, säger Lisa Pelling.
Men kunskapen om att det går att migrera till Sverige som arbetskraft är dåligt spridd i Irak, visar intervjuerna. En orsak till detta anses vara att regelverket fortfarande är relativt nytt. Eftersom de sociala nätverken är helt och hållet avgörande för informationsspridningen till irakier, tror Lisa Pelling att verket måste använda sig mer av informell informationsspridning.
— Om vi vill nå ut med information om detta — då är bästa vägen att gå via irakier som redan befinner sig i Sverige. Men det måste förstås vara ett komplement till formell information, säger Lisa Pelling.
Intervjustudien visar också att migranternas möjlighet till integration påverkas av vilket sorts uppehållstillstånd man får i Sverige, men också vilken arbetsgivare man jobbar hos.
— Som asylsökande kan man få permanent uppehållstillstånd, men som arbetskraftsinvandrare måste man förnya sitt tillstånd efter två år — och det är bara hälften som uppfyller kraven för att göra det, säger Lisa Pelling.
Migranter från Irak med arbetstillstånd domineras av yrkesgrupper där det finns ett överskott av arbetskraft, vilket ökar deras beroende av arbetsgivaren och ökar deras utsatthet när tillståndet ska förnyas.
— Arbetskraftsinvandrare från Irak har en utsatt situation, och den är särskilt svår för de grupper irakier som inte anser sig kunna återvända till sitt hemland, säger Lisa Pelling.
Studiens slutsatser är relevanta för länder som varifrån asylsökande kommer samtidigt som arbetskraften därifrån domineras av yrken där det inte råder brist på arbetskraft.
— Det är trots allt stor skillnad på att komma till Sverige som IT-specialist eller som restaurangbiträde, säger Lisa Pelling.
Ytterligare en slutsats är att de intervjuade irakierna, när de kommit till Sverige som asylsökande, fått information sent i processen om möjligheten att ”byta spår” från att vara asylsökande till att bli arbetskraftsinvandrare.
— Det skulle underlätta om informationen istället ges i ett tidigt skede, säger Lisa Pelling.
Anna Sjöberg, projektledare för Ny väg in, menar att studien visar på behovet av att Migrationsverket lägger större fokus vid att nå fram med information om möjligheten att byta spår från asylsökande till arbetstagare så tidigt som möjligt i asylprocessen och att det står klart för asylsökande vilka förutsättningar som gäller.
— Studien visar även hur viktigt det är att vi inte ser på olika migrationsfrågor isolerat. Många olika delar samverkar och vi måste vidareutveckla arbetssätt och lösningar som är anpassade till att migrantprocessen är ett system som inte är begränsat till en myndighet, säger hon.
Läs intervjustudien i sin helhet
- Mer information om projektet Ny väg in
PKcensuren