Några av Sveriges största skattebrottslingar har släppts fria de senaste dagarna. Nu kan i värsta fall 100-tals domar tvingas göras om, och flera års polis- och åklagararbete vara förgäves. Detta efter en prejudicerande dom från HD den 11 juni – eftersom Sverige anpassar sig till EU-lagstiftningen.
HD vände, efter ett långt krig mot EU-domstolen, till slut kappan efter vinden om de så kallade skattetilläggen. Det är de straffavgifter som Skatteverket automatiskt avkräver alla som lämnat felaktiga uppgifter i deklarationerna. Anpassningen till EU-lagstiftningen kom efter en skärpt dom mot Sverige i februari i år.
Knäckfrågan har varit om skattetilläggen är ett straff i juridisk mening eller inte. Det finns nämligen en princip som säger att en person inte får lagföras eller straffas två gånger för samma handling. HD slog i början av juni fast att skattetillägg räknas som ett straff. Det innebär att den som åkt på skattetillägg inte får åtalas, eller ens utredas, för skattebrott. Problemet som nu fått många att sätta morgonkaffet i halsen är att alla dömda svenska skattebrottslingar först krävts på ett skattetillägg. Nästa HD-dom kommer på tisdag – som många med spänning väntar på.
Med detta kan nu 100-tals skattebrottslingar slippa straff – och dessutom kräva miljonskadestånd av staten för den tid de suttit fängslade. En av de dömda som släppts med omedelbar verkan är Henrik Stigell, högt upp i topplistan över svenskar som har störst skatteskuld till staten. Efter en lång process med överklaganden till alla instanser som tagit åtta år, dömdes han i april i år till två år och sex månaders fängelse för skattebrott. Henrik Stigell släpptes sedan fri den 3 juli.
Orsaken är att Stigell är en av ett 30-tal personer som begärt resning i Högsta Domstolen, de flesta efter det vägledande beslutet i HD den 11 juni i år. Anpassningen till EU-lagstiftningen kom efter en skärpt dom mot Sverige i februari i år. Med EU-domen från i februari som grund har en 50-årig man, som dömts till ett års fängelse för bland annat skattebrott, begärt att hans dom ska omprövas. HD-beslutet på tisdag i det målet väntas belysa om den nya tillämpningen av lagen från i juni enbart betyder en ändrad praxis, det vill säga att domstolarna får döma på ett nytt sätt framåt i tiden – eller om den gäller retroaktivt, för redan meddelade domar.
Det är här fallet Henrik Stigell – och de cirka 30 andra resningsansökningarna hittills efter junidomen – kommer in. DN:s granskning av resningsansökningarna visar att ett tiotal av dem redan fått så kallad inhibition, vissa på bara några dagar. Det betyder att straffavtjänandet avbrutits och att de dömda försatts på fri fot. Flera av de frisläppta sattes i fängelse under 2012, med domar som i vissa fall är några år gamla. En del har släppts ut med ett par års tid kvar att avtjäna. De flesta sattes på fri fot mellan den 3 juli och den 11 juli.
Att en person släpps i väntan på dom brukar vara ett tecken på att det kommande beslutet kommer att gå ens väg. Men att HD släpper dömda skattebrottslingar i sådan omfattning, och med så gamla domar, uppfattas som mycket dramatiskt av advokater och jurister. Experterna anser att det styrker att HD kan komma att ge dömda resning.
– Det som är dramatiskt är att de släpps innan domen kommer, och trots att Riksåklagaren motsatt sig det. Det tyder starkt på någon form av retroaktivitet, säger advokat Leif Gustafson, som har två klienter som försatts på fri fot, skriver DN.
Advokaten Christian Olsen, som drivit frågan om Sveriges dubbla straff i många år, är också förvånad över att HD släpper så många, med så gamla domar.
– Det här har mig veterligt aldrig hänt tidigare i Sverige, men jag är lite för luttrad för att våga hoppas att det ska bil någon lång retroaktivitet, säger han.
Skulle HD öppna för resning i de här fallen kommer det att få mycket stora konsekvenser. De senaste åren har mellan 75 och 90 personer dömts till fängelse för skattebrott varje år. Det kan alltså sluta med att de får miljonskadestånd för kränkningen och i ersättningar för exempelvis uteblivna inkomster. Advokaten Christian Olsen menar att en rimlig retroaktivitet vore från 2009, när Europadomstolen kom med utlåtande i en mycket uppmärksammad dom. Då passade också Norge på att ändra sin lagstiftning.
Eric Bylander, docent i processrätt vid Uppsala universitet, är en av dem som kritiserat systemet med skattetillägg. Han pekar på att HD förgäves efterlyst ny lagstiftning från regeringen. Nu kan i värsta fall hundratals domar tvingas göras om, och flera års polis- och åklagararbete vara förgäves.
– Det är klart att det kan handla om stora kostnader, men den största kostnaden är prestigeförlusten för det svenska rättssamhället, att det framstår som lite taffligt, säger Eric Bylander.
Only in Sweden – pajasarna i dårhuset.
