Den 9 juni röstar de schweiziska väljarna om ett lagförslag som innebär en skärpning av regelverket för asylinvandring till landet. Med lagen hoppas man bland annat få stopp på illegal invandring och effektivisera handläggningen av asylansökningar.
I början av sommaren går de schweiziska väljarna återigen till valurnorna för att folkomrösta i en fråga som har med invandring att göra. Denna gång handlar det om skärpta krav för asylinvandring, något som en majoritet av parlamentets ledamöter redan ställt sig bakom. Med röstsiffrorna 121 mot 63 röstade parlamentet i september förra året ja till förslaget. Oppositionen krävde därför att folket skulle få säga sitt i en beslutande folkomröstning som hålls den 9 juni i år.
Det nya lagförslaget
Enligt lagförslaget ska särskilda federala asylanläggningar upprättas som ges långtgående möjligheter att hålla problematiska asylsökare inlåsta under tiden deras asylansökan prövas. På så sätt hoppas man komma till rätta med asylsökare som håller sig undan utvisningsbeslut för att stanna kvar i landet illegalt. Den som vill söka asyl ska dessutom först ordna med ett temporärt visum, giltigt i tre månader, innan denne ansöker om asyl. De som inte ordnar med sådant visum i tid kommer att nekas asyl, oavsett asylskäl. Samtidigt försvinner möjligheten att söka asyl på schweiziska ambassader och konsulat utomlands.
Andra förändringar från idag är att tidsfristen för att kunna överklaga ett avvisningsbeslut ska minskas och definitionen av skyddsbehövande skärpas. Exempelvis ska inte soldater som riskerar straff i sina hemländer för att de deserterat eller vägrat göra vapentjänst beviljas asyl.
Med förändringarna hoppas man stävja den ökande strömmen av asylsökare och snabba upp handläggningstiden samtidigt som man upprätthåller lag och ordning i landet.
Opinionsläget
Lagförslaget väntas röstas igenom med bred majoritet. De senaste veckorna har ja-sidan haft ett betryggande försprång före nej-sidan med mer än ett tiotal procentenheter.
Schweizisk demokrati och Europa
Den schweiziska direktdemokratin där medborgarna genom så kallade folkinitiativ kan begära folkomröstning i olika frågor är unik i Europa. Under förra året röstade folket i inte mindre än tolv olika frågor som berörde allt ifrån musikundervisning i skolorna till avkastningsregler för hasardspel.
Systemet kritiseras dock ofta av politiker och media i övriga västeuropa, i synnerhet i frågor som rör migration. I februari 2009 fick det schweiziska folket rösta om huruvida de skulle godkänna fri rörlighet till Schweiz för medborgare i EU:s nya medlemsländer Rumänien och Bulgarien. Schweiz är inte EU-medlem, men den fria rörligheten inom unionen omfattar även Schweiz genom bilaterala avtal.
Inför omröstningen var opinionen emot utvidgningen stark, men EU satte press på Schweiz och hotade ”giljotinera” landet genom att häva samtliga bilaterala avtal. Näringslivet i landet tvingades vädja till väljarna att ”rösta rätt” i valet och lyckades få folket att rösta i enlighet med EU:s vilja. Hösten samma år hölls den uppmärksammade folkomröstningen om att förbjuda byggandet av minareter i landet och året därpå röstade det schweiziska folket om att utvisa kriminella invandrare. Båda lagförslagen röstades igenom.
Text: Gunnar O